Förlåt att man finns

En av Sveriges bästa tränare ringde mig precis och var skitsur över att jag bloggar. Han skrek i luren:
-Vafan är det du vill ha ut av det här!?
Vad svarar man på en sån sak? Jag vill ju bara skriva av mig lite när jag inte har någon att prata pingis med.
Tränaren fortsatte:
-Jag vill att du tar ner bloggen inom 12 timmar.
Jag blev helt paff, jag har ju aldrig ens pratat med killen. Själv skulle jag aldrig få för mig att ringa en helt främmande person och säga "ta ner din blogg". I vilket fall så svarade jag att jag skulle ta ner den. Men nu har jag ändrat mig. Fan, han ska ju inte styra över mitt liv eller hur. Det är ju inget konstigt med att jag tycker en sak och någon annan tycker något annat. Åtminstone inte i den värld jag lever i.